måndag 2 september 2019

Självklart ska det vara slöjförbud i skolan

I sin insändare i Smp den 29/8 kritiserar Jonas Aronsson moderaternas förslag om att utreda förbud mot att bära hijab i skolan. Jonas Aronsson menar att det inte finns några problem med att elever bär hijab. Vad han inte förstår är vad hijab står för. (Texten publicerades i Smp 2/9 2019)

Hijab är inte vilket klädesplagg som helst. För att citera GAPF: “Hijab är först och främst en religiös symbol som har en betydelse och ett syfte inom en religiös kontext inom vilken en kvinnas hår och kropp anses vara ”awrah”, ett arabiskt ord som ordagrant betyder att något är ”defekt” eller ”bristfälligt”. Detta ”något” är kvinnokroppen som anses bringa skam eller leda till frestelse och synd. Ordet hijab på arabiska betyder ”barriär” eller ”sköld” och syftar på isolering och segregering av kvinnor gentemot män.”

Hijaben ingår alltså i ett mer omfattande värdesystem som utgår från att kvinnans kropp är en källa till skam och vanheder, och att det är kvinnans skyldighet att dölja sin kropp för att bevisa och upprätthålla sin kyskhet och renhet.

Därmed utgör hijaben i förlängningen också en symbol för uppfattningen att kvinnor är ansvariga för mäns sexuella beteende mot kvinnors kroppar. Hijabens syfte är att upprätthålla en förtryckande manlig ordning, och den är därmed oförenlig med jämställdhet mellan könen.

Betänk att i Iran fängslas och straffas kvinnor som demonstrerar och kämpar mot det slöjtvång som regimen ålägger kvinnorna. Det borde vi kämpa mot i Sverige också.

När man sätter på flickor hijab är det en extrem form av religiös indoktrinering och sexualisering av barn, då denna handling insinuerar att barn är sexobjekt som bör skylas för att inte provocera mäns lustar. Hijab bidrar till upprätthållande av hedersnormer och värderingar mot kvinnors kroppar och sexualitet. Plagget berövar således flickor deras barndom och rätten att leva på samma villkor som alla andra.

Den religionsfrihet vi har i Sverige får inte innebära att vi åsidosätter våra grundläggande, genom åren, tillkämpade jämställdhetsnormer och mänskliga rättigheter.

Vi får aldrig värdera föräldrarnas religionsfrihet högre än barnets bästa.

(GAPF = Glöm aldrig Pela och Fadime)

måndag 29 juli 2019

Eliasson – långt från verkligheten

I en debattartikel i DN den 21/7 sjunger Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN 2012-2016, invandringens lov. Men Jan Eliasson är långt från verkligheten.

Som en driven maktspelare i FN:s korridorer, sammanträdesrum och intrigkammare förvanskar han historien om det svenska samhällsbygget, trivialiserar konsekvenserna av FN-avtalet, Global Compact For Safe, Orderly and Regular Migration, som skrevs på 11 december förra året och diskar raskt av de svårigheter med invandringen som finns. Allt i akt och mening att avfärda kritik och få Sverige att fortsätta på den inslagna vägen. Dvs att öka invandringen och se den enbart som något positivt. Han vill naturligtvis påverka den nya migrationspolitiska kommittéen i Sveriges riksdag för sina syften.

Det är förvånansvärt (?) och direkt oförskämt mot Sveriges samhällsbyggande medborgare när han hävdar att från 60-talet och framåt så är det invandringen som “säkrat ekonomisk tillväxt i vårt land”. Att Eliasson tillbringat många år i FN:s skyddade värld kan inte försvara en sådan hisnande okunskap om sakernas faktiska tillstånd. Forskaren Joakim Ruist vid ESO, (en självständig kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut), har i sin rapport konstaterat att en genomsnittlig flykting utgör en kostnad på 74 000 kronor per år för de offentliga finanserna. Och då under hela personens livstid. Denna studie gjordes under perioden 1983-2015. Under perioden så har integrationen av flyktingar gradvis försämrats och tagit allt längre tid.

Denna studien gjordes alltså innan den stora invandringschocken kom 2015-2016 och efter den antagligen positiva arbetskraftsinvandringen under 60-70-talet.

Det är också stora skillnader varifrån invandraren kommer. Det senare är ju ingen överraskning för oss, som till skillnad mot Eliasson, lever i verkligheten.

Läser man FN-avtalet så ser man att det fastställer att migranters rättigheter skall jämställas med flyktingars, nationalstaterna skall inte kunna agera självständigt utan migrationsvägarna skall underlättas och migration skall, av alla, ses som en tillgång. I sin iver att eliminera kritiska röster skall inte media tillåtas rapportera kritiskt. FN-avtalet skrevs inte på av alla stater, bl.a. Österrike vägrade med motiveringen att avtalet “hotar landets självbestämmande i migrationsfrågor och suddar gränserna mellan legal och illegal migration”.

Det är detta avtal som enligt Eliasson inte skall uppfattas “som en inbjudan till större invandring”. Tack och lov håller inte hela världen med honom.

Det finns andra som inte lever i Eliassons globalistiska elitbubbla som har åsikter. T.ex. Dalai Lama som på en direkt fråga (se Youtube) svarar att flyktingar skall erhålla skydd men sedan bör var och en återvända till sina respektive länder för återuppbyggnad. Alla hör hemma i sitt land och i sin kultur.

Inte direkt i samklang med FN:s intentioner med ovan nämnda avtal alltså.

Jag vill påpeka att all migration inte är av ondo utan kan, med rätt volym och rätt innehåll, definitivt vara en tillgång men varje stat måste ha självbestämmande och i första hand värna sin egna medborgare.

Vilka värnar Eliasson om?

(I den svenska debatten blandas gärna begreppen flykting och migrant. Det sätt, på vilket vi behandlar migranter, legala som illegala, på i Sverige så kan man nog säga att de jämställs med flykting.)

tisdag 18 juni 2019

Advokaters etik och moral

Smålandsposten har i en serie reportage granskat advokaternas ersättningsanspråk i den sk Tandvårdshärvan (bedrägerier mot tandvårdssystemet). (Inlägget publicerades i Smp 18/6)

I Smålandspostens granskning av ett antal advokaters ersättningskrav i samband med det sk Tandvårdsbedrägeriet finns det många frågetecken, inte bara runt advokaternas brist på moral och hederlighet. Men om vi nu håller oss till de felaktiga ersättningsanspråken. Domstolsverket har också uttalat sig att de ser inget sätt att komma tillrätta med felaktiga ersättningsanspråk. Och detta är ju naturligtvis rent nys. Det gäller bara att behandla advokater som vilka andra konsulter som helst som debiterar en stor organisation. Inte som något slags frälse som kan debitera enligt eget godtycke och sno ihop något på ett hotellrum i all hast. Utför Du konsultuppdrag åt stora företag, t.ex. Volvo, så åläggs Du oftast att registrera Din tid och anspråk på kostnadsersättningar i ett system som tillhandahålls av kunden. Genom att ange datum och tid för uppdraget så kan systemet reagera om Du försöker dubbeldebitera samma tid på flera projekt. Ganska enkelt. Men, och det är det verkligt allvarliga, inget system i världen kan ersätta etik och moral som vissa advokater helt har tappat bort i sin debiteringsjakt. Men rätt system kan förhindra en hel del av de felaktighet som smålandsposten berättat om.

lördag 15 juni 2019

Erik Ullenhag vill “göra Sverige snällare”

Inför valet av ny partiledare till partiel Liberalerna lanserade en av kandidaterna, Erik Ullenhag, att han vill göra Sverige snällare.

Svar till Erik Ullenhag som “vill göra Sverige snällare”

Ja, jag håller med, det tycker jag vore väldigt bra. Jag kan ta några exempel från det område där Du har varit ansvarig. Det är ju inte särskilt snällt att ta emot fler asylsökande än vi kan ta hand om. Där kan Sverige bli snällare. Det är heller inte särskilt snällt att låta nyanlända gå före i bostadskön, tandvårdskön eller i sjukvården. Där kan Sverige bli snällare. Det är heller inte särskilt snällt att låta oss köra omkring i en trafikfarlig miljö där det finns nyblivna körkortsinnehavare som varken kan läsa eller skriva. Där kan Sverige bli snällare. Det är heller inte särskilt snällt att låta nyanlända bli svenska medborgare utan att kunna prata det svenska språket. Där kan Sverige bli snällare. Det är heller inte särskilt snällt att staten beslutar om asylmottagande där sedan kostnaderna dumpas i kommunernas knän. Ja, jag tycker också att Sverige kan bli avsevärt snällare. Snällare mot Sverige och oss svenska medborgare. För det var väl det Du menade?

söndag 2 juni 2019

Utanför det demokratiska ramverket

Då har vi svart på vitt: Partierna V, MP, S och C anser att det är helt ok för en regering att avsätta (och tillsätta) generaldirektörer (GD) på politiska grunder.

Att avskeda eller flytta på en GD för att denne inte skött sitt uppdrag, misslyckats m.m. finns det nog ingen som har något emot. Men i fallet Begler har vi en GD som gjort exakt så som hennes regleringsbrev stipulerat. Dvs så som regeringen önskat. När då folket protesterar mot konsekvenserna av regeringens instruktioner så tar den ansvarige ministern, (med statsministerns goda minne), ett beslut att skylla allt på den ansvarige GD:n och avskedar denne.

Detta inför det stundande valet. Den som tror att detta inte var sanktionerat av statsministern bör ta sig ett par funderare till.

Att detta skulle kunna hända i Polen, Österrike, Ungern har vi nogsamt fått oss itutat. Oj, höll på att glömma att även i det delvis socialdemokratiskt styrda Rumänien händer detta. Men det har ju vår statstelevision och statsradio “glömt” att rapportera.

Vi har en GD som nu är inne på sin fjärde myndighet och det har inte gått så bra innan, eller? Sist var det polismyndigheten som ännu inte hämtat sig från Dan Eliassons bravader. Men han kanske har partibok? Eller ja, det har han ganska säkert.

De senaste mandatperioderna har avslöjat tjänstemannaaktivister inom olika delar av statsförvaltningen som under egna agendor har obstruerat demokratiskt fattade beslut.

Vi har en regering och riksdag som arbetar under grundlagar och det är inte upp till offentliganställda tjänstemän att sätta sig över regering och riksdag.

I fallet med Strandhäll så har vi en minister som agerar utanför de demokratiskt fattade ramarna.

Inte underligt att denna uppfattning sprider sig till tjänstemannanivå.

tisdag 12 mars 2019

Eu i ett nötskal?

Angående EU:s yttre gränser.

Samtidigt som EU:s medlemsländer inte förmår, eller vill, upprätthålla de nuvarande yttre gränserna med gränskontroller ( tänk Spanien, Italien, Grekland, Balkan osv.) värda namnet och avvisningar, så ägnar man mycken tankemöda åt den idag fiktiva gränsen mellan Republiken Irland och Nordirland. Detta är en gräns på en ö, en gräns mellan öbor som av olyckliga omständigheter råkar bo i två länder varav det ena förväntas lämna EU.

Det görs nu till den enda (?) fråga som avgör om / hur Brexit blir av.

Patetiskt kära felavlönade EU-politiker!

tisdag 26 februari 2019

Den tandlösa rättsstaten Sverige

I enfrågelandet Sverige är det just nu frågan om hemvändande IS-terrorister som dominerar dagordningen.

Vi har en lag som kriminaliserar resande till till terrororganisationer. Den lagen kom 2016 så alla de som rest innan dess klarar sig undan. Vi har en ny lag som skall kriminalisera deltagande och samröre med terrororganisationer. Den lagen förväntas gälla från någon gång hösten 2019 så alla de som hittills deltagit i IS klarar sig undan. Vi har en åklagare som står i SVT:s agenda och med stor emfas hävdar att bevisläget är mycket gott för att kunna lagföra hemvändande IS-terrorister. Det finns mycket dokumentation från vad IS gjort, inte minst från dem själva hävdar hon. Trots att hon vet att av de 150 som hittills återvänt så har bara två dömts för något.

Vi har idag inte lagar som kriminaliserar alla de som hjälpt IS med att “bara” agerat stödtrupp, t.ex. kört lastbil, grävt massgravar, lagat mat, spikat upp halshuggna huvuden på pålar, jobbat med deras marknadsföring på internet, sålt olja, fött barn osv.

Men alldeles oavsett så anser jag att de deltagit och har ett ansvar för det som skett, de har ingen plats i vårt samhälle. Som de ju valt bort och gärna sett att det förstördes.

I mina ögon är de IS-terrorister bara genom att ha deltagit. Vi vill inte ha hit dem. Vårt förlåtande samhälle är inte till för dem och vi har inte lagstiftning på plats för att kunna döma dem. Låt en krigstribunal döma dem på plats och låt dem avtjäna sina straff på plats. Det blir garanterat effektivare och säkrare för oss andra än att vi skall ha dem gåendes helt fria i Sverige. De har naturligtvis också förverkat sina svenska medborgarskap eller uppehållstillstånd.

Och snälla SVT, sluta att kalla dem för “misstänkta IS-terrorister”. De är IS-terrorister.

torsdag 21 februari 2019

Belöning för dåligt uppförande

I en tid när den svenska skolan brottas med stora problem vad gäller kunskapsnivån. I en tid när lärare slutar på grund av arbetsmiljöproblem. I en tid när den svenska skolan brottas med stora ordningsproblem på lektioner och på raster. (Detta inlägg var publicerat i Smp 28/2 2019)

Då anser Skolinspektionen (staten) att det skall betalas skadestånd av de som står upp för ordning och reda i skolan. Skadestånd skall alltså betalas till en stökig elev som inte lärt sig att ta en tillsägelse utan som flera gånger har måst lyftas ut ur klassrummet av sin lärare. För att klassen i övrigt skall kunna ha undervisning. Den svenska staten belönar alltså bortskämda rötägg som tror att hela världen roterar runt dem själva. Föräldrar som abdikerat från sin föräldraroll och som hissar sina telningar som ofelbara och orörbara. Statens motivering för att döma till kränkning: “Läraren lyfte ut eleven inför alla de andra eleverna i klassen”. Och? Vad var alternativet?

lördag 16 februari 2019

Det finns ingen Liberal Demokrati!

För ett par veckor sedan hörde jag den socialdemokratiske debattören Daniel Suhonen yttra “vår liberala demokrati”. Vad menar han tänkte jag? (Mitt inlägg var infört i Smp 21/2 2019)

För ett par veckor sedan hörde jag den socialdemokratiske debattören Daniel Suhonen yttra “vår liberala demokrati”. Vad menar han tänkte jag? Under den utrikespolitiska debatten i Riksdagen så hördes orden “den liberala demokratin” från både höger och vänster. Och då är våra folkvalda ute på ett väldigt sluttande plan där man plötsligt graderar och värderar ordet demokrati.
Demokratier har inte ideologiska inriktningar utan det är partier som har det. En demokrati representerar folkets vilja och den viljan kan vara liberal, konservativ, socialistisk eller annat!

Antingen så har vi ett demokratiskt styrelseskick eller så har vi det inte. Däremot kan vi ju prata om demokratiska val där alla fritt kan välja och alla som vill kan ställa upp osv. Men börjar vi tulla på själva demokratibegreppet så är inte steget långt till att börja ifrågasätta och kämpa emot utfallen i demokratiskt hållna val. Och då har vi ingen demokrati längre.

måndag 7 januari 2019

Nej, Pontus, debatten har inte tystnat

Den 3 januari 2018 skrev Pontus Steneros i sin moderatorkolumn i Smålandsposten att debatten om böneutropen tystnat, i alla fall på debattsidorna. Jag skrev då detta genmäle, både till Pontus Steneros och till opinionsadressen.

Hej Pontus,
I gårdagens kolumn (3/1) skriver Du att debatten om böneutropen tystnat, i alla fall på debattsidorna. Jag kan tala om att debatten fortgår fortfarande och inte i minskad styrka. Skillnaden är att Ni slutat ta in insändare som är kritiska, det är därför det ser ut som om debatten tystnat. Jag kan lova Dig och Er att debatten inte är över bara för att Ni slutar ta in kritiska röster, tvärtom.

Exempel:Den 26 februari skrev jag ett inlägg till Er där jag påvisade, med utdrag från de lokala muslimska stiftelsernas egna skrivningar om ändamålen med respektive verksamhet. Det togs inte in i tidningen.

Den 12 mars 2018 skrev jag en insändare till Er där jag menade att det inte är just själva böneutropet som sådant som är problemet utan mer Islams statsbärande ambitioner som är problemet. Det togs inte in i tidningen.

Den 28/5 2018 hade en Svetlana Jacobsdotter en insändare i Smålandsposten där hon menade att böneutrop kunde öka integrationen. Jag replikerade med ett inlägg som inte togs in i tidningen.

Din kollega Ströberg använde flera uppslag att förklara hur hatiska och enkelspåriga de människor är som kritiserat böneutropen. Och det finns vissa människor som använder fula ord om meningsmotståndare och kallar dem både det ena och det andra. MEN alla är inte det och det lyckades Din kollega nogsamt förtiga.
Jag använder mig inte av skällsord eller hatord och vet att jag inte är ensam. Istället försöker jag sätta mig in i saken och bygga min argumentation på så mycket fakta jag kan ta reda på. Men det hjälper liksom inte. Ni har tydligen bestämt Er för att sluta ta in en viss åsikt.
Ni bemödar Er inte ens att svara varför Ni inte avser att publicera det man skickar in. Det är bara tyst. Men debatten tystnar inte för det!