onsdag 26 februari 2020

 

Varför räcker inte skatterna?

Kommunisten Jan-Åke Karlsson ägnar sig i sin insändare i Smp 17/2 åt en del sifferstatistik om förändring i skattekvoten (dvs totala skatteintäkter i förhållande till BNP). Och han har rätt i att skattekvoten gått ner. Tack och lov säger jag! Jag förstår att kommunister som Jan-Åke Karlsson inte blir nöjda förrän skattekvoten ligger på närmare 100%. SD:s bäste röstvärvare, Aftonbladets Anders Lindberg, har också varit ute och skrivit i samma ärende. De har kommit fram till olika belopp och ingen har räknat rätt. (Texten publicerades i Smp den 26/2)

Under den period som kommunisten beskriver så ökade de facto de totala skatteintäkterna med 276% (BNP med 317%). Under samma period så ökade vår befolkning med 19,5%. Dvs skatteintäkterna per capita ökade markant i Sverige liksom de totala skatteintäkterna. 

Kommunisten låter också påskina att de av bla Alliansen införda skattesänkningarna skulle “dränera” det offentliga. Sanningen är den att under Alliansens 8 år vid makten ökade skatteintäkterna med 27% och BNP med 29%. 

(Arvskatten och gåvoskatten avskaffades 2005 av en vänsterregering och förmögenhetsskatten avskaffades 2007 av Alliansen.)

I sann vänsteranda så vägrar kommunisten också att se sanningen i vitögat utan vill dölja det uppenbara genom att fokusera på annat. Det uppenbara är, som jag ser det, invandringen.

I slutet av 2018 uppgick antalet utrikesfödda i befolkningen till 1,96 miljoner eller 19,1 procent. Det är nästan en fördubbling bara sedan år 2000. Denna grupp har, jämfört med inrikesfödda, kraftigt högre arbetslöshet, väsentligt lägre sysselsättning och det tar många, många år innan de kan försörja sig utan bidrag. Om ens någonsin. 

Lägger vi sedan till alla personer med katastrofen “Samordningsnummer” (det finns c:a 870.000 nummer men ingen vet hur många reella personer det innebär och de finns inte heller medräknade i befolkningen) som alla uppbär bidrag och stöd i olika former så är det kanske inte så konstigt att pengarna inte räcker till. Resultatet blir att den av oss medborgare så länge uppbyggda välfärden håller på att krackelera. Trots, trots att skatteintäkterna ökar.

Sedan vänsterregeringens tillträde och fram till och med 2018 så har den pålagt oss alltmer skatter och  skatteintäkterna ökar snabbare än BNP. Så om vi inte snabbt kan avlägsna denna verklighetsfrånvända regering så kanske kommunistens önskade skattetryck inte är så långt borta. Men kom ihåg vad som är en av socialismens alla svagheter: “Någon annans pengar kan ta slut.”

(Källa: SCB)

 

Oro över hur vänstervridet Sverige har blivit.

Denna text är en replik på en insändare från Jonny Bergstrand i Smp 8/2. Han ondgör sig där över “hur högervridet Sverige blivit”. Min replik har inte publicerats i Smp.

Det var en gång en skara skolflickor som klagade hos sin lärare att de tyckte att bara pojkarna fick komma till tals i klassrummet. Läraren började föra statistik och konstaterade att de hade rätt och beslöt sig för att konsekvent ge varannan fråga till en pojke och varannan till en flicka. Efter ett par dagar protesterade pojkarna och anklagade läraren för att favorisera flickorna för att ge dem alla frågor!

I decennium efter decennium regerade Socialdemokraterna i Sverige, ibland ensamma och ibland i koalition, och vred landet Sverige alltmer vänsterut. Den arrogante Palme införde ett hätskt och hånfullt debattklimat i svensk politik. Det var inte direkt vuxet i rummet. 68-vänstern infiltrerade alla myndigheter och skolpolitiken, domstolsväsende, svenska kyrkan, kriminalpolitiken, migrationspolitiken osv. Och, inte minst, public service, dvs SVT, SR och UR. Det har nu gått så långt att myndighetssverige tar täten med egna beslut och genomför den egna politiska agendan. Naturligtvis i socialdemokratisk anda. 8 år av Alliansstyre blev bara en parentes. Nu har JÖKen gjort regeringen (S+MP) helt beroende av ett ytterkantsparti till vänster. 

Den vänsterliberala ideerna t.ex. om att vi inte har någon egen kultur eller landområde eller medborgarskap att värna om eller att det finns politiker i Sverige som tycker att vår välfärd inte bara skall tillhöra de svenska medborgarna utan även övriga världen har nu gått så långt vänsterut att till och med de tillitsfulla, saktmodiga medborgare i landet Sverige börjar att vakna ur slummern och inse hur manipulerade de är och har blivit. Plötsligt hörs det andra röster som sätter sig till motvärn och då. Då, börjar en del, som Du Jonny Bergstrand, oroa sig för högervridningen i Sverige. (Jmf exemplet ovan med skolklassen). Du behöver inte vara orolig. Det kommer tyvärr att ta många år, kanske en generation, att rensa ut de enögda, de som anser att det bara finns en politisk riktning som skall få diskuteras och allt annat skall stängas ute.

onsdag 19 februari 2020

 

Det självskadebenägna landet Sverige.

Ett land har i första hand ett ansvar för att ta hand om och skydda sina egna medborgare. Det är det som medborgarna förväntar sig och det är det som motiverar medborgarnas tillit till staten, att betala skatter och uppföra sig anständigt. Men den svenska staten uppvisar idag på flera punkter ett självskadebeteende och de som borde styra och se till att landet tar hand om och skyddar sina medborgare agerar inte utan bara reagerar. 

Terrorister som släpps ut från förvar på grund av naiva världsfrånvända regelverk i strid med Säpos bedömningar. Brottslingar som döms till utvisning får lägre straff om de kommer från ett land som Migrationsverket bedömer som “osäkert”. Dvs de utvisas inte. Brottslingar som döms till utvisning och som kommer från ett “säkert” land utvisas. Personer som fått PUT och har anställning men inte tagit ut semester, haft för “låg” lön eller vars arbetsgivare missat någon avgift utvisas. Terrorister och dömda brottslingars säkerhet sätts före att skydda svenska medborgare. Svenska skolan går på knäna och de anställda gör sitt yttersta att hantera fullkomligt absurda situationer med ständigt nya, icke svensktalande, ibland analfabeter, elever som plötsligt skall vara delaktiga i undervisningen. 

Svenska kommuner sitter med Svarte Petter i form av kostnader som resultat av statliga beslut de inte kunnat påverka. Nyanlända unga som uppger att deras föräldrar är döda får “pension” tills de fyllt 21. Människor som fått asyl återvänder till det land de kom från på semester eller för att vara med på bröllop eller begravning. Eller för att gifta bort minderåriga flickor och pojkar. Fängslade personer som, mot reglerna, får PUT eller TUT trots att de är dömda för brott. Nyanlända går före i bostadskön. Nyanlända går före i tandvårdskön. Och inte bara det, man får tillgång till landet Sveriges hela tandvårdskompetens för 50:-! Ankarbarn utan asylskäl, som skickas hit för att resten av familjen skall kunna komma efter. 

Vi har ingen plan för att hantera hemvändande is-anhängare, hemvändande terrorister som deltagit i en av de värsta mördar- och förtryckarregimer vi sett i modern tid. Våra nuvarande lagar ger inte lagrum nog åt att åtala och fälla dem. Hur de deltagit är egalt tycker jag. De har stöttat IS handlingar oavsett.

Och betänk, de som nu skjuter på landet Sveriges gator är i regel andra och tredje generationens invandrare. Hur kommer situationen bli om ytterligare 10-15 år ?

Enligt häpnadsväckande uppgifter från bl.a tre fd höga chefer inom försäkringskassan  finns det ca 870.00 personer med s.k samordningsnummer som får tillgång till hela den svenska sjukvården och svensk pension. Men de finns inte med i befolkningsstatistiken. Nästan hälften av dessa personer är inte kopplade till en styrkt identitet. De kanske inte ens varit i Sverige någon gång. Vem vet var de är nu? Vem vet hur många verkliga personer som döljer sig bakom siffran 870.000? Inte Skatteverket eller Migrationsverket i alla fall. Vi är alltså inte 10 miljoner personnummer som tar del av välfärden, vi är istället c:a 10.870.000 (personnummer + samordningsnummer)!

Statsapparaten slår sig för bröstet och hävdar att skatteintäkterna ökat 2019 men “glömmer” att tala om att den ökningen inte räcker till för att täcka inflation och kostnaderna för alla nyanlända, bara 2019. 

Trots allt detta så fortsätter landet Sverige att ha öppna gränser, har ingen koll på vilka som är här i landet eller har lämnat. Fortsätter att ta emot tusentals nya människor varje månad. Tusentals nya människor som vi inte kan ta hand om. Flyktingar som passerat det ena säkra europeiska landet efter det andra på sin väg mot Drömlandet Sverige. Detta helt i strid med Dublinkonventionen som alla EU-länder skrivit under. Men Drömlandet Sverige bryr sig inte. Migranter utan asylskäl som siktar mot Drömlandet Sverige. Drömlandet Sverige, som på sin egen webbplats, sweden.se, på en mängd språk gör reklam för hur många välfärdsförmåner Du som nyanländ till Sverige, oavsett orsak, kan räkna hem. Du behöver inte heller stanna i Sverige. Det räcker med TUT så kan Du återvända hem till det land Du kom från och fortsätta uppbära bidrag. Landet Sverige fortsätter alltså på den inslagna, självskadebenägna vägen.

Vi har inte tillräckligt med lärare, poliser eller vårdpersonal för att ta hand om landet Sverige längre och då är det oansvarigt att fortsätta välkomna fler människor hit.

Landet Sverige måste sätta stopp för invandringen nu omedelbart och se till att vi kan hantera den volym vi redan tagit emot, bl.a genom återvandring. De ansvariga politikerna borde avskedas utan avgångslön och inte belönas med nya förläningar när de misskött sitt uppdrag att värna landet Sverige och dess medborgare.

 

Naivitet och okunnighet om slöja får inte tillåtas göda förtryck mot flickor.

Jonas Aronsson fortsätter i sin replik den 5/9 att framhärda att muslimska flickor inte skall förbjudas att bära slöja i skolan. Därmed så kommer de att successivt dölja sin kropp mer och mer, allt för att inlemmas i ett patriarkaliskt förtryck och ett ojämlikt samhälle. Vill vi främja jämställdhet mellan könen så skall alla sådan tendenser bekämpas oavsett om de är religiöst betingade eller inte. (Texten publicerades i Smp 12/9)

Jonas Aronsson fortsätter i sin replik den 5/9 att framhärda att muslimska flickor inte skall förbjudas att bära slöja i skolan. Därmed så kommer de att successivt dölja sin kropp mer och mer, allt för att inlemmas i ett patriarkaliskt förtryck och ett ojämlikt samhälle. Vill vi främja jämställdhet mellan könen så skall alla sådan tendenser bekämpas oavsett om de är religiöst betingade eller inte. 

Inbilla mig inte att unga skolflickor har en egen möjlighet att sätta sig upp emot familjens och omgivningens förtryck. Genom förbud så kan vi istället stödja dem att ta av slöjan.

Att vissa flickor har tvingats lämna skolan i Frankrike beror inte på slöjförbudet utan på de patriarkaliska och sociala tryck de har hemifrån och från omgivningen som inte tillåter flickorna att ta av slöjan.

Kvinnor som vet och har erfarenhet från de samhällen de härstammar ifrån (t.ex. Sarah Mohammad, Amineh Kakabave, Nalin Pekgul m.fl ) anser att slöjan inte har med religion att göra utan är ett av medlen för männens utövande av kontroll över kvinnor. Slöjan är första steget mot att täcka alla delar av kroppen. Allt för att inte väcka de patriarkaliska männen lustar. 

Detta spel skall vi i Sverige avhålla oss från att spela med i . Vi skall värna om jämställdhet mellan könen.

När jag nu skriver min replik dyker det upp en nyhet att Frankrikes första kvinnliga imam Kahina Bahloul utmanar sin religion genom att förespråka jämlikhet mellan könen och att inte bära slöja. 

– Jag anser att slöjan inte är en religiös skyldighet. Jag har studerat texterna och anser att koranen inte tvingar kvinnan att täcka håret, säger hon till den franska tevekanalen BFM.

Jag har inget emot bärande av religiösa symboler men dels är hijab ingen religiös symbol och dels får inte användandet av dylika stå i strid mot de jämlikhetsnormer och mänskliga rättigheter som genom åren tillkämpats i vårt land.

måndag 2 september 2019

 

Självklart ska det vara slöjförbud i skolan

I sin insändare i Smp den 29/8 kritiserar Jonas Aronsson moderaternas förslag om att utreda förbud mot att bära hijab i skolan. Jonas Aronsson menar att det inte finns några problem med att elever bär hijab. Vad han inte förstår är vad hijab står för. (Texten publicerades i Smp 2/9 2019)

Hijab är inte vilket klädesplagg som helst. För att citera GAPF: “Hijab är först och främst en religiös symbol som har en betydelse och ett syfte inom en religiös kontext inom vilken en kvinnas hår och kropp anses vara ”awrah”, ett arabiskt ord som ordagrant betyder att något är ”defekt” eller ”bristfälligt”. Detta ”något” är kvinnokroppen som anses bringa skam eller leda till frestelse och synd. Ordet hijab på arabiska betyder ”barriär” eller ”sköld” och syftar på isolering och segregering av kvinnor gentemot män.”

Hijaben ingår alltså i ett mer omfattande värdesystem som utgår från att kvinnans kropp är en källa till skam och vanheder, och att det är kvinnans skyldighet att dölja sin kropp för att bevisa och upprätthålla sin kyskhet och renhet. 

Därmed utgör hijaben i förlängningen också en symbol för uppfattningen att kvinnor är ansvariga för mäns sexuella beteende mot kvinnors kroppar. Hijabens syfte är att upprätthålla en förtryckande manlig ordning, och den är därmed oförenlig med jämställdhet mellan könen.

Betänk att i Iran fängslas och straffas kvinnor som demonstrerar och kämpar mot det slöjtvång som regimen ålägger kvinnorna. Det borde vi kämpa mot i Sverige också.

När man sätter på flickor hijab är det en extrem form av religiös indoktrinering och sexualisering av barn, då denna handling insinuerar att barn är sexobjekt som bör skylas för att inte provocera mäns lustar. Hijab bidrar till upprätthållande av hedersnormer och värderingar mot kvinnors kroppar och sexualitet. Plagget berövar således flickor deras barndom och rätten att leva på samma villkor som alla andra.

Den religionsfrihet vi har i Sverige får inte innebära att vi åsidosätter våra grundläggande, genom åren, tillkämpade jämställdhetsnormer och mänskliga rättigheter.

Vi får aldrig värdera föräldrarnas religionsfrihet högre än barnets bästa.

(GAPF = Glöm aldrig Pela och Fadime)

måndag 29 juli 2019

 

Eliasson – långt från verkligheten

I en debattartikel i DN den 21/7 sjunger Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN 2012-2016, invandringens lov. Men Jan Eliasson är långt från verkligheten.

Som en driven maktspelare i FN:s korridorer, sammanträdesrum och intrigkammare förvanskar han historien om det svenska samhällsbygget, trivialiserar konsekvenserna av FN-avtalet, Global Compact For Safe, Orderly and Regular Migration, som skrevs på 11 december förra året och diskar raskt av de svårigheter med invandringen som finns. Allt i akt och mening att avfärda kritik och få Sverige att fortsätta på den inslagna vägen. Dvs att öka invandringen och se den enbart som något positivt. Han vill naturligtvis påverka den nya migrationspolitiska kommittéen i Sveriges riksdag för sina syften.

Det är förvånansvärt (?) och direkt oförskämt mot Sveriges samhällsbyggande medborgare när han hävdar att från 60-talet och framåt så är det invandringen som “säkrat ekonomisk tillväxt i vårt land”. Att Eliasson tillbringat många år i FN:s skyddade värld kan inte försvara en sådan hisnande okunskap om sakernas faktiska tillstånd. Forskaren Joakim Ruist vid ESO, (en självständig kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut), har i sin rapport konstaterat att en genomsnittlig flykting utgör en kostnad på 74 000 kronor per år för de offentliga finanserna. Och då under hela personens livstid. Denna studie gjordes under perioden 1983-2015. Under perioden så har integrationen av flyktingar gradvis försämrats och tagit allt längre tid.

Denna studien gjordes alltså innan den stora invandringschocken kom 2015-2016 och efter den antagligen positiva arbetskraftsinvandringen under 60-70-talet. 

Det är också stora skillnader varifrån invandraren kommer. Det senare är ju ingen överraskning för oss, som till skillnad mot Eliasson, lever i verkligheten.

Läser man FN-avtalet så ser man att det fastställer att migranters rättigheter skall jämställas med flyktingars, nationalstaterna skall inte kunna agera självständigt utan migrationsvägarna skall underlättas och migration skall, av alla, ses som en tillgång. I sin iver att eliminera kritiska röster skall inte media tillåtas rapportera kritiskt. FN-avtalet skrevs inte på av alla stater, bl.a. Österrike vägrade med motiveringen att avtalet “hotar landets självbestämmande i migrationsfrågor och suddar gränserna mellan legal och illegal migration”. 

Det är detta avtal som enligt Eliasson inte skall uppfattas “som en inbjudan till större invandring”. Tack och lov håller inte hela världen med honom.

Det finns andra som inte lever i Eliassons globalistiska elitbubbla som har åsikter. T.ex. Dalai Lama  som på en direkt fråga (se Youtube) svarar att flyktingar skall erhålla skydd men sedan bör var och en återvända till sina respektive länder för återuppbyggnad. Alla hör hemma i sitt land och i sin kultur. 

Inte direkt i samklang med FN:s intentioner med ovan nämnda avtal alltså.

Jag vill påpeka att all migration inte är av ondo utan kan, med rätt volym och rätt innehåll,  definitivt vara en tillgång men varje stat måste ha självbestämmande och i första hand värna sin egna medborgare.

Vilka värnar Eliasson om?

(I den svenska debatten blandas gärna begreppen flykting och migrant. Det sätt, på vilket vi behandlar migranter, legala som illegala, på i Sverige så kan man nog säga att de jämställs med flykting.)

tisdag 18 juni 2019

 

Advokaters etik och moral

Smålandsposten har i en serie reportage granskat advokaternas ersättningsanspråk i den sk Tandvårdshärvan (bedrägerier mot tandvårdssystemet). (Inlägget publicerades i Smp 18/6)

I Smålandspostens granskning av ett antal advokaters ersättningskrav i samband med det sk Tandvårdsbedrägeriet finns det många frågetecken, inte bara runt advokaternas brist på moral och hederlighet. Men om vi nu håller oss till de felaktiga ersättningsanspråken. Domstolsverket har också uttalat sig att de ser inget sätt att komma tillrätta med felaktiga ersättningsanspråk. Och detta är ju naturligtvis rent nys. Det gäller bara att behandla advokater som vilka andra konsulter som helst som debiterar en stor organisation. Inte som något slags frälse som kan debitera enligt eget godtycke och sno ihop något på ett hotellrum i all hast. Utför Du konsultuppdrag åt stora företag, t.ex. Volvo, så åläggs Du oftast att registrera Din tid och anspråk på kostnadsersättningar i ett system som tillhandahålls av kunden. Genom att ange datum och tid för uppdraget så kan systemet reagera om Du försöker dubbeldebitera samma tid på flera projekt. Ganska enkelt. Men, och det är det verkligt allvarliga, inget system i världen kan ersätta etik och moral som vissa advokater helt har tappat bort i sin debiteringsjakt. Men rätt system kan förhindra en hel del av de felaktighet som smålandsposten berättat om.

lördag 15 juni 2019

 

Erik Ullenhag vill “göra Sverige snällare”

Inför valet av ny partiledare till partiel Liberalerna lanserade en av kandidaterna, Erik Ullenhag, att han vill göra Sverige snällare.

Svar till Erik Ullenhag som “vill göra Sverige snällare”

Ja, jag håller med, det tycker jag vore väldigt bra. Jag kan ta några exempel från det område där Du har varit ansvarig. Det är ju inte särskilt snällt att ta emot fler asylsökande än vi kan ta hand om. Där kan Sverige bli snällare. Det är heller inte särskilt snällt att låta nyanlända gå före i bostadskön, tandvårdskön eller i sjukvården. Där kan Sverige bli snällare. Det är heller inte särskilt snällt att låta oss köra omkring i en trafikfarlig miljö där det finns nyblivna körkortsinnehavare som varken kan läsa eller skriva. Där kan Sverige bli snällare. Det är heller inte särskilt snällt att låta nyanlända bli svenska medborgare utan att kunna prata det svenska språket. Där kan Sverige bli snällare. Det är heller inte särskilt snällt att staten beslutar om asylmottagande där sedan kostnaderna dumpas i kommunernas knän. Ja, jag tycker också att Sverige kan bli avsevärt snällare. Snällare mot Sverige och oss svenska medborgare. För det var väl det Du menade?

söndag 2 juni 2019

 

Utanför det demokratiska ramverket


Att avskeda eller flytta på en GD för att denne inte skött sitt uppdrag, misslyckats m.m. finns det nog ingen som har något emot. Men i fallet Begler har vi en GD som gjort exakt så som hennes regleringsbrev stipulerat. Dvs så som regeringen önskat.

Då har vi svart på vitt: Partierna V, MP, S och C anser att det är helt ok för en regering att avsätta (och tillsätta) generaldirektörer (GD) på politiska grunder. 

Att avskeda eller flytta på en GD för att denne inte skött sitt uppdrag, misslyckats m.m. finns det nog ingen som har något emot. Men i fallet Begler har vi en GD som gjort exakt så som hennes regleringsbrev stipulerat. Dvs så som regeringen önskat. När då folket protesterar mot konsekvenserna av regeringens instruktioner så tar den ansvarige ministern, (med statsministerns goda minne), ett beslut att skylla allt på den ansvarige GD:n och avskedar denne. 

Detta inför det stundande valet. Den som tror att detta inte var sanktionerat av statsministern bör ta sig ett par funderare till.

Att detta skulle kunna hända i Polen, Österrike, Ungern har vi nogsamt fått oss itutat. Oj, höll på att glömma att även i det delvis socialdemokratiskt styrda Rumänien händer detta. Men det har ju vår statstelevision och statsradio “glömt” att rapportera. 

Vi har en GD som nu är inne på sin fjärde myndighet och det har inte gått så bra innan, eller? Sist var det polismyndigheten som ännu inte hämtat sig från Dan Eliassons bravader. Men han kanske har partibok? Eller ja, det har han ganska säkert. 

De senaste mandatperioderna har avslöjat tjänstemannaaktivister inom olika delar av statsförvaltningen som under egna agendor har obstruerat demokratiskt fattade beslut.

Vi har en regering och riksdag som arbetar under grundlagar och det är inte upp till offentliganställda tjänstemän att sätta sig över regering och riksdag.

I fallet med Strandhäll så har vi en minister som agerar utanför de demokratiskt fattade ramarna. 

Inte underligt att denna uppfattning sprider sig till tjänstemannanivå.

tisdag 12 mars 2019

 

Eu i ett nötskal?

Angående EU:s yttre gränser.

Samtidigt som EU:s medlemsländer inte förmår, eller vill, upprätthålla de nuvarande yttre gränserna med gränskontroller ( tänk Spanien, Italien, Grekland, Balkan osv.) värda namnet och avvisningar, så ägnar man mycken tankemöda åt den idag fiktiva gränsen mellan Republiken Irland och Nordirland. Detta är en gräns på en ö, en gräns mellan öbor som av olyckliga omständigheter råkar bo i två länder varav det ena förväntas lämna EU. 

Det görs nu till den enda (?) fråga som avgör om / hur Brexit blir av.

Patetiskt kära felavlönade EU-politiker!

tisdag 26 februari 2019

 

Den tandlösa rättsstaten Sverige

I enfrågelandet Sverige är det just nu frågan om hemvändande IS-terrorister som dominerar dagordningen.

Vi har en lag som kriminaliserar resande till till terrororganisationer. Den lagen kom 2016 så alla de som rest innan dess klarar sig undan. Vi har en ny lag som skall kriminalisera deltagande och samröre med terrororganisationer. Den lagen förväntas gälla från någon gång hösten 2019 så alla de som hittills deltagit i IS klarar sig undan. Vi har en åklagare som står i SVT:s agenda och med stor emfas hävdar att bevisläget är mycket gott för att kunna lagföra hemvändande IS-terrorister. Det finns mycket dokumentation från vad IS gjort, inte minst från dem själva hävdar hon. Trots att hon vet att av de 150 som hittills återvänt så har bara två dömts för något.

Vi har idag inte lagar som kriminaliserar alla de som hjälpt IS med att “bara” agerat stödtrupp, t.ex. kört lastbil, grävt massgravar, lagat mat, spikat upp halshuggna huvuden på pålar, jobbat med deras marknadsföring på internet, sålt olja, fött barn osv. 

Men alldeles oavsett så anser jag att de deltagit och har ett ansvar för det som skett,  de har ingen plats i vårt samhälle. Som de ju valt bort och gärna sett att det förstördes. 

I mina ögon är de IS-terrorister bara genom att ha deltagit. Vi vill inte ha hit dem. Vårt förlåtande samhälle är inte till för dem och vi har inte lagstiftning på plats för att kunna döma dem. Låt en krigstribunal döma dem på plats och låt dem avtjäna sina straff på plats. Det blir garanterat effektivare och säkrare för oss andra än att vi skall ha dem gåendes helt fria i Sverige. De har naturligtvis också förverkat sina svenska medborgarskap eller uppehållstillstånd.

Och snälla SVT, sluta att kalla dem för “misstänkta IS-terrorister”. De är IS-terrorister.


torsdag 21 februari 2019

 

Belöning för dåligt uppförande

I en tid när den svenska skolan brottas med stora problem vad gäller kunskapsnivån. I en tid när lärare slutar på grund av arbetsmiljöproblem. I en tid när den svenska skolan brottas med stora ordningsproblem på lektioner och på raster. (Detta inlägg var publicerat i Smp 28/2 2019)

I en tid när den svenska skolan brottas med stora problem vad gäller kunskapsnivån. I en tid när lärare slutar på grund av arbetsmiljöproblem. I en tid när den svenska skolan brottas med stora ordningsproblem på lektioner och på raster.

Då anser Skolinspektionen (staten) att det skall betalas skadestånd av de som står upp för ordning och reda i skolan. Skadestånd skall alltså betalas till en stökig elev som inte lärt sig att ta en tillsägelse utan som flera gånger har måst lyftas ut ur klassrummet av sin lärare. För att klassen i övrigt skall kunna ha undervisning. Den svenska staten belönar alltså bortskämda rötägg som tror att hela världen roterar runt dem själva. Föräldrar som abdikerat från sin föräldraroll och som hissar sina telningar som ofelbara och orörbara. Statens motivering för att döma till kränkning: “Läraren lyfte ut eleven inför alla de andra eleverna i klassen”. Och? Vad var alternativet? 


lördag 16 februari 2019

 

Det finns ingen Liberal Demokrati!

För ett par veckor sedan hörde jag den socialdemokratiske debattören Daniel Suhonen yttra “vår liberala demokrati”. Vad menar han tänkte jag? (Mitt inlägg var infört i Smp 21/2 2019)

För ett par veckor sedan hörde jag den socialdemokratiske debattören Daniel Suhonen yttra “vår liberala demokrati”. Vad menar han tänkte jag? Under den utrikespolitiska debatten i Riksdagen så hördes orden “den liberala demokratin” från både höger och vänster. Och då är våra folkvalda ute på ett väldigt sluttande plan där man plötsligt graderar och värderar ordet demokrati.
Demokratier har inte ideologiska inriktningar utan det är partier som har det. En demokrati representerar folkets vilja och den viljan kan vara liberal, konservativ, socialistisk eller annat!

Antingen så har vi ett demokratiskt styrelseskick eller så har vi det inte.  Däremot kan vi ju prata om demokratiska val där alla fritt kan välja och alla som vill kan ställa upp osv. Men börjar vi tulla på själva demokratibegreppet så är inte steget långt till att börja ifrågasätta och kämpa emot utfallen i demokratiskt hållna val. Och då har vi ingen demokrati längre.


måndag 7 januari 2019

 

Nej, Pontus, debatten har inte tystnat

Den 3 januari 2018 skrev Pontus Steneros i sin moderatorkolumn i Smålandsposten att debatten om böneutropen tystnat, i alla fall på debattsidorna. Jag skrev då detta genmäle, både till Pontus Steneros och till opinionsadressen.

Hej Pontus,
I gårdagens kolumn (3/1) skriver Du att debatten om böneutropen tystnat, i alla fall på debattsidorna. Jag kan tala om att debatten fortgår fortfarande och inte i minskad styrka. Skillnaden är att Ni slutat ta in insändare som är kritiska, det är därför det ser ut som om debatten tystnat. Jag kan lova Dig och Er att debatten inte är över bara för att Ni slutar ta in kritiska röster, tvärtom. 

Exempel:Den 26 februari skrev jag ett inlägg till Er där jag påvisade, med utdrag från de lokala muslimska stiftelsernas egna skrivningar om ändamålen med respektive verksamhet. Det togs inte in i tidningen.

Den 12 mars 2018 skrev jag en insändare till Er där jag menade att det inte är just själva böneutropet som sådant som är problemet utan mer Islams statsbärande ambitioner som är problemet. Det togs inte in i tidningen.

Den 28/5 2018 hade en Svetlana Jacobsdotter en insändare i Smålandsposten där hon menade att böneutrop kunde öka integrationen. Jag replikerade med ett inlägg som inte togs in i tidningen.

Din kollega Ströberg använde flera uppslag att förklara hur hatiska och enkelspåriga de människor är som kritiserat böneutropen. Och det finns vissa människor som använder fula ord om meningsmotståndare och kallar dem både det ena och det andra. MEN alla är inte det och det lyckades Din kollega nogsamt förtiga.
Jag använder mig inte av skällsord eller hatord och vet att jag inte är ensam. Istället försöker jag sätta mig in i saken och bygga min argumentation på så mycket fakta jag kan ta reda på. Men det hjälper liksom inte. Ni har tydligen bestämt Er för att sluta ta in en viss åsikt.
Ni bemödar Er inte ens att svara varför Ni inte avser att publicera det man skickar in. Det är bara tyst.  Men debatten tystnar inte för det!

torsdag 20 december 2018

 

Varför tillåter vi IS-medlemmar att återvända till Sverige?

Enligt Säpo har det rest c:a 300 personer från Sverige för att ansluta sig till Daesh (IS). Av dessa har c:a 150 personer återvänt. Hur kan vi tillåta detta?

Ja, varför? Är det någon människa som kan försvara detta, så varsågod jag är idel öra. Enligt Säpo har c:a 150 “IS-krigare” återvänt. Här har vi vuxna människor som med öppna ögon helt frivilligt ansluter sig till en terrorgrupp som bevisligen för/förde krig för att upprätta en ny “stat” med 600-tals lagar. Som avrättar alla “otrogna” ,dvs alla som inte tycker som de. Ja, förlåt yngre kvinnor och flickor får leva. Nu som sexslavar och får säljas runt bland de s.k. “IS-krigarna”. Kristna får välja mellan att konvertera eller halshuggas. Skändligheterna kan rabblas i all oändlighet. Alldeles oavsett om varje enskild person har de facto deltagit i grymheterna eller “bara” agerat stödtrupp, t.ex. kört lastbil, grävt masstgravar, lagat mat, spikat upp halshuggna huvuden på pålar, jobbat med deras marknadsföring på internet, sålt olja osv. Alldeles oavsett så anser jag att de deltagit och har ett ansvar för det som skett. Deras ärthjärnor är felprogrammerade och de har ingen plats i vårt samhälle. Som de ju valt bort och gärna sett att det förstördes. Problemet vi har är ju att vi inte har någon gränskontroll att tala om, vi skickar socialtjänsten på dem när vi borde spärra in dem och skicka tillbaka dem till Syrien eller Irak för att dömas där. Vi tror att vi kan tala dem till rätta. Helt befängd tanke. Jag frågar mig också hur de kunde resa tillbaka? Kan inte tro att IS skickat hem dem på permission eller ser med blida ögon på desertörer. Är det kanske så att IS betalat deras hemresa för att plantera ut anhängare som skall begå terrorhandlingar här? Frågan kvarstår: Varför skall vi tillåta dem att återvända överhuvudtaget?

onsdag 12 december 2018

 

Vad hände sedan?

Den 10 juli 2018 hade jag en insändare där jag var mycket kritisk till vänstervridningen inom svenska kyrkan, avsaknaden av stöd för kristna som förföljs i mellanöstern och dumprosten i Visbys agerande med klockringning mot ett intellektuellt seminarium vars innehåll dumprosten inte hade den blekaste aning om och vår ärkebiskops mer än lovligt lama ursäkt.

Reaktioner som följde av insändaren lät inte vänta på sig. Förutom kommenterande insändare i Smp så fick jag mail, telefonsamtal och facebook-kommentarer från både, för mig, okända och kända personer. Jag blev citerad i bloggar och fick till och med hembesök från andra trossamfund (det var vaket agerat tycker jag). Jag fick en bok att läsa, “68-kyrkan”, som mycket käll- och faktaspäckad beskriver Svensk kristen vänsters möte med marxismen. Jag blev både uppmanad att lämna (av andra som funderade på samma sak) och att stanna kvar.
Av alla dessa rektioner så slog det mig att endast en enda person, en enda, påstod att jag hade helt fel (men denne undvek att specificera hur…) Alla andra höll i stort sett med mig. En del menade att det pågår arbete inom svenska kyrkan i motreaktion mot detta. Jag tillåter mig att tvivla.
I ett av Svenska kyrkans högsta organ, kyrkostyrelsen, sitter 8 av 14 ledamöter på mandat från politiska partier, invalda av kyrkomötet. En av dessa, fd minister (s) , är uttalad ateist och anser att det är alldeles för litet partipolitik inom svenska kyrkan och att svenska kyrkan, som samfund, även skall vara till för människor med annan tro än kristendomen (!).

Så, vart tog jag vägen? Jag är fortfarande kvar inom svenska kyrkan.

fredag 30 november 2018

 

Trodde Du att migrationskrisen var över?

Den 29/11 hade Smålandsposten på sin ledarsida en redovisning av beviljade uppehållstillstånd under årets första 10 månader, Det var då många som blev förvånade, även jag, av siffrans storlek. Och jag spann då vidare med nedanstående.

Till Dig som satte morgonkaffet i vrångstrupen när Du läste på ledarsidan i torsdags att Migrationsverket de första 10 månaderna beviljat 106.955 nya uppehållstillstånd vill jag bara säga att detta är bara början. Av siffran ovan är 16.773 beviljade asylansökningar och resten, 37.858 anhöriginvandring. Dvs anhöriginvandringen är redan nu mer än dubbelt så stor som beviljade asylansökningar. Och tittar man på antalet inkomna ärenden så finns det all anledning att tro att detta förhållande kommer att öka. Sverige har just nu en årstakt på dryga 20.000 asylansökningar / år.
Årets första 10 månader har vi alltså beviljat drygt 54.000 uppehållstillstånd från asyl- och anhörigansökningar. Och nu pratar vi bara asylärenden, dvs personer som flyr ifrån krig och annat elände. Men, och det är det här som är det stora. Den stora vågen av nytillkomna kommer att komma som migranter (alltså inte flyktingar). Personer som söker sig ett nytt liv någon annanstans än där de är födda. Nu har FN lagt sig i det hela.

Den 10 och 11 december i Marocko förväntas FN:s medlemsländer skriva på ett avtal (Global Compact For Safe, Orderly and Regular Migration) som skall stärka migranters rättigheter och skapa mer ordning och reda i den globala migrationen. OBS! Det handlar inte om flyktingar utan migranter. Migranters rättigheter skall däremot jämställas med flyktingars, nationalstaterna skall inte kunna agera självständigt utan migrationsvägarna skall underlättas och migration skall, av alla, ses som en tillgång.

De 23 målen i avtalet är formellt frivilliga att följa men med erfarenhet av hur Sverige brukar agera så finns det alla skäl i världen att inte skriva på. Inte därför att all migration är av ondo utan kan definitivt vara en tillgång men varje stat måste ha självbestämmande och i första hand värna sin egna medborgare.

Flera stater har nu hoppat av, ett antal har uttryckt tveksamheter och Österrike motiverar sitt avhopp med att avtalet “hotar landets självbestämmande i migrationsfrågor och suddar gränserna mellan legal och illegal migration”.

Eftersom Sverige hela tiden skall vara “bäst i klassen” och ligga i frontlinjen och inga kritiska röster hörs från de styrande (det finns inte ens en debatt i ämnet) så kan vi förvänta oss en framtid där 54.000 beviljade uppehållstillstånd på 10 månader är en låg siffra.